LÄS MER:Enorm respons på vikarielarmet: ”Är vi jätteglada för”
Även om han saknar både vårdutbildning och tidigare erfarenhet av vårdjobb föddes tankarna på att hjälpa till inom omsorgen redan i höstas. Något Daniel Svensson har berättat om även i P4 Sjuhärad.
– Min mamma låg på Hemgården i höstas och jag såg ju hur stressigt personalen hade det och hur underbemannande de var, säger Daniel.
– En kompis till mig jobbar där. Jag pratade med henne och erbjöd mig att hjälpa till. Att jag kunde gå ut med de äldre på promenad till exempel.
Det blev aldrig något inhopp då. Men för några veckor sedan, när det var som mest kris inom vården i Herrljunga, ringde Daniels kompis Nina upp.
– Hon sa att jag gärna fick komma in och jobba hos dem. Nu har jag gjort tre helgpass.
Vad har du fått för arbetsuppgifter?
– Jag har fått göra frukost, hämta matvagnar, städa och prata lite med de boende. Mest för att den ordinarie personalen ska få andas ut lite. Många har nyss tillfrisknat från corona och är av naturliga skäl ganska matta.
Hur känns det att göra en insats på det här sättet?
– Det känns bra. Nu får vårdpersonalen det lite lugnare och kan prioritera det de är duktiga på, att vårda, istället för att göra sådant som vem som helst kan göra.
De äldre kanske också uppskattar det?
– Ja, de är roliga, de gamla. En och annan är väldigt rapp i munnen!
Trots att han har sitt ordinarie arbete på Vårgårda Hus kan Daniel Svensson tänka sig att fortsätta jobba extra inom vården.
– Det är viktigare med levande ting än döda. Det måste gå i första hand, menar han.
