Mats Gustafsson, mjölkbonde i Loo, blickar ut över skador som vildsvinen orsakat.
Mats Gustafsson, mjölkbonde i Loo, blickar ut över skador som vildsvinen orsakat. Bild: Totte Vesterlund

"Måste få ned stammen"

Vildsvinen ställer till med bekymmer för lantbrukare i Alingsås.
Mats Gustafsson, mjölkbonde i Loo, hör till dem som brukar få påhälsning av de oinbjudna gästerna.
– Vi måste få ned stammen för att minimera skadorna, säger han.

ANNONS
|

I februari skrev Palle Borgström, förbundsordförande för Lantbrukarnas riksförbund, LRF, en debattartikel i Aftonbladet om vildsvinsproblemen.

I artikeln hänvisar han till en enkätundersökning som LRF gjort där 70 procent, av 6 800 svarande, uppgav att de har vildsvinsskador på sina marker. I vissa län är siffran så hög som nio av tio.

Och problemen märks även i Alingsås.

Mats Gustafsson är en av ett handfull mjölkbönder som finns kvar i kommunen. Han har 70 mjölkkor, och lika många rekryteringsdjur, som kräver en hel del foder. Men växtodlingarna fördärvas delvis av vildsvinen.

När AT åker med på en tur kring delar av de 160 hektar mark som han arrenderar syns färska tecken på vildsvinens härjningar, då de bökat i jakt på kvickrot och mask.

ANNONS

Om djuren bökar upp vallen så förstör det skörden eftersom det riskerar att komma in jord i gräset och ensilaget. Det kan påverka djurens hälsa.

– Det är en den stora nackdelen. På våren försöker jag släta till det och så får djuren gå och beta. Jag kan inte slå i det för det blir för mycket jord i gräset. Sedan trampar vildsvinen även ned och fördärvar spannmålen, säger han.

"Inget man vill vara med om"

Skadorna skiljer sig från år till år.

– En del år är det väldigt mycket och andra år är det inte så farligt. I vår har trycket varit lite mindre. Men åkerböna, som jag hade förra våren, gillar de att böka upp. De kan gå efter såraden med betarna och peta upp det och det kan bli rätt stora förluster av det, säger Mats Gustafsson.

– När de blir stressade så flyttar de till ett annat ställe och sedan så kommer de tillbaka igen. Det är inga små mängder. Det kan vara 20 till 30 stycken i en enda skock som springer omkring här. De hinner göra mycket skada.

Vad innebär det ekonomiskt?

– Man har alla kostnader, men inga intäkter. Det är inget som man vill vara med om. Det funkar inte i längden att ha det så. Vi måste få ned stammen för att minimera skadorna. Det går inte att få bort dem helt, men om vi i alla fall kan fösa undan dem från odlingsmarkerna så är mycket vunnet.

Vilka möjligheter har du till att jaga; hinner du det?

– Jag hinner inte det. Jag jagar runt min egen gård litegrann när jag ser djur där.

– Vi har en del väldigt flitiga jägare, men det är en otacksam jakt eftersom den sker sena kvällar och frampå nätterna. Det är inte så många som är sugna på att jaga natt efter natt. Vi hoppas att det ska bli lättare att lämna ifrån sig djuret och ta tillvara på det, för det är jättefint kött.

Trädgårdar går att skydda. Markerna är det svårare med.

– Det är jakten som är möjligheten att få bort dem från odlingsmarken.

Färska tecken på vildsvin i Loo.
Färska tecken på vildsvin i Loo. Bild: Totte Vesterlund

Positiv till C-förslag

För några veckor sedan rapporterade AT om att Centerpartiet vill att kommunen ska kunna servera vildsvinskött i skolan och äldreomsorgen. Och förslaget från Zlatibor Sinik, ledamot i vård- och omsorgsnämnden, applåderas av Mats Gustafsson i Loo.

– Det tycker jag låter väldigt positivt. Det är helt i linje med att vi ska ha närproducerat och kanske gör det att fler jägare kan tänka sig att satsa lite mer på det. Det är en väldigt otacksam jakt, och att underlätta så mycket som det går för jägarna är väl det som vi får satsa på i dag.

LÄS MER:Förslaget: Lokalt vildsvin på tallriken

ANNONS