Fransk komfort mer än sport

LÄS MER:Så botar du räckviddsångest

Vi som har varit med några år i den här branschen tycker kanske att det inte är så hiskeligt länge sedan en bil med nästan 100 hästar var riktigt häftig. Men det var då. När jag nu läser i den tekniska specifikationen att 1,6-litersmotorn i Renault Mégane E-Tech bara levererar 91 hästkrafter är första tanken att tryckfelsnisse har varit framme.

Den har förstås också en elmotor, fast även den är lite klen jämförd med konkurrenterna i klassen – blygsamma 67 hästkrafter.

Nu kanske den som investerar i en laddhybrid för att bidra till en lite bättre miljö inte i första hand efterfrågar sportbilsprestanda. Så testbilens maxhastighet på 178 kilometer i timmen räcker och blir över. Och elmotorn hjälper till med accelerationen.

LÄS MER:För bilföraren som vill ha en öppen relation

Renault Mégane har faktiskt ytterligare en elmotor. Men den driver inte bilen, utan det gör växellådan. Precis som laddbara syskonet Captur är Mégane försedd med en så kallad ”dogbox”, en automatisk transmission där växlarna styrs med hjälp av elkraft – utan vare sig synkroniseringsringar eller koppling. Bilens ordinarie elmotor anpassar i stället motoreffekten när det är dags att växla upp eller ner och den andra elmotorn snurrar i gång dreven i växellådan och kuggar i lämplig växel. Lite segt, men nu är det här alltså inte en sportbil utan en komfortbil.

Någon kanske minns Citroëns klassiska slogan ”Ni flyger inte, det bara känns så”. Det är ungefär så man ska färdas i en Renault Mégane E-Tech: lätt svävande, tyst och komfortabelt. Den nya multilänkbakaxeln bidrar till det sistnämnda.

Du kan välja mellan fyra olika körlägen. Pure, My Sense, E-Save och Sport. I Pure-läge kör man på enbart el, förutsatt att det finns tillräckligt med ström i batteriet förstås, medan My Sense innebär hybriddrift. Både el och bensin.

Kopplar du in E-Save sparas minst 40 procent el i batteriet så att du kan köra helelektriskt där det krävs. Vill du ha ut maximal prestanda och snabbare växling väljer du förstås körläge Sport. Fast då drar den förstås betydligt mera el.

Drygt fem mil ska du kunna åka på enbart el, enligt Renault. I nollgradigt vårväder kom jag drygt fyra mil.

LÄS MER:Parkeringsappar – en djungel

Och apropå kyla saknade jag värmepumpen. Den där lilla apparaten som de flesta laddbara bilar numera har och som gör det möjligt att värma kupén en kylig morgon, innan avfärd, utan att tära på batteriet eller att starta bensinmotorn.

Att bilen inte konstruerades för eldrift redan på ritbordet – plattformen är ju faktiskt fem år gammal – märks på att batteripacken lagt beslag på drygt 70 liter av bagageutrymmet.

Att jag slår huvudet i taket när jag ska kliva i och ur bilen är däremot inte batteriets fel utan den brant sluttande A-stolpens. Det är nästan lika irriterande som den myndiga stämma som överröstar radion; ”varning, icke asfalterad väg”. Jag bor på landet, så det blir lite tjatigt.

LÄS MER:Här är bilarna du inte ska tanka med nya bensinen