Lady France Mulumba hittade sin identitet i politiken

Att bli politiker stod inte på dagordningen när Lady France Mulumba kom till Sverige i början på 2000-talet. Men efter en praktikplats på Europaparlamentet i Bryssel hittade hon en ny identitet och sitt kall i livet.
– Hade någon sagt till mig att jag skulle bli politiker hade jag bara skrattat, säger Lady France Mulumba, gruppledare för Kristdemokraterna.

Text och bild: Matilda Falk

Under timmen på Nygrens café hinner kaffet kallna och sorlet bli högre när allt fler slår sig ner omkring oss. Det är en avslappnad och samlad Lady France som ibland vänder upp blicken och med ett leende hälsar på bekanta. Samtidigt berättar hon om sin fullbokade kalender och hur hon ibland hoppar över lunchen om dagarna.

– Jag brinner för det jag gör och då blir det att jag jobbar på. Min kalender är fullbokad men den är väldig strukturerad och tydlig.

Hemma – Belgien, Kongo och Sverige

När Lady France föds i slutet på 1970-talet är det ”hemma” i Belgien med en far som studerar till civilingenjör i Holland. När hon är åtta år bestämmer sig föräldrarna för att flytta tillbaka till hemlandet Kongo.

– Det fanns säkert en längtan tillbaka. På den tiden hade man det bra i Kongo om man var utbildad. Jag hade en bra uppväxt, berättar Lady France och fortsätter:

– När man pratar med folk och säger att man kommer från Kongo ser de bara fattigdomen. Det har jag sett men det är ingenting som jag själv har upplevt.

Idag upplever jag det som ett kall att vara politiker, jag älskar det.

Idag har det har gått 21 år sedan Lady France lämnade kriget i Kongo för sitt nya hem Sverige. På Landvetter överraskades hon av den kalla novemberluften och påmindes om barndomsåren i Belgien.

– Det var inte främmande på det sättet. Det var mer språket som lät lite som en afrikansk dialekt. Hur i hela friden kommer jag lära mig det tänkte jag, säger Lady France och skrattar lättsamt.

Det skulle visa sig att språket inte var ett bekymmer. Fyra år efter hon fick sitt uppehållstillstånd påbörjade Lady France sin kunskapsresa och läste mediekommunikation, mänskliga rättigheter, internationella relationer och global statsvetenskap. Samtidigt varvade hon studierna med familjelivet och rollen som mamma.

– Jag har aldrig varit den som är mammaledig utan jag har alltid längtat tillbaka till livet ganska fort.

Resan mot politiken

Lady France har idag tre magisterexamina i ovannämnda ämnen. Men det var efter ett halvårs praktikplats på Europaparlament som hennes framtid tog en annan vändning.

– Jag hade aldrig tidigare sett mig som en svensk medborgare men när jag var i Bryssel 2009 och Sverige hade EU-ordförandeskapet såg jag hur regeringen arbetade. De tog sitt uppdrag på största allvar och jag blev väldigt stolt. Jag ville verkligen vara en del av det och då skedde det en identitetsförändring. Jag kom hem från den resan som en svensk medborgare.

Lady France berättar att hon är taggad inför valet nästa år och ser fram emot att leda partiets valrörelse. ”Man får vila på valdagen” säger hon.
Lady France berättar att hon är taggad inför valet nästa år och ser fram emot att leda partiets valrörelse. ”Man får vila på valdagen” säger hon. Bild: Matilda Falk

När Lady France kom hem från Bryssel började hennes resa in i kommunpolitiken. Efter att ha tittat igenom partierna i Alingsås kommun valde hon att gå med i Kristdemokraterna 2011.

– Det passade mig! Jag har alltid brunnit lite extra för den lilla människan och ville ge tillbaka och bidra så jag började betala medlemsavgift.

Efter valet 2014 fick Lady France uppdrag i dåvarande Kultur- och fritidsnämnden. Hon lyssnade, läste på och lärde sig så småningom hur kommunpolitiken fungerade.

– Jag minns de första gångerna efter ett nämndsammanträde. Då satt jag i min bil och bara garvade. De hade ingen aning att jag inte fattade någonting. Det finns ingen anledning att prestige i det, säger Lady France och fortsätter:

– Sakta men säkert kommer man in i det, börjar förstå sin roll. Att samarbeta, att kompromissa, att inte kompromissa. Att hitta sin egen röst. Idag upplever jag det som ett kall att vara politiker, jag älskar det.

Ledarskapet

Det ska vara ordning och reda i såväl kalendern som i politiken och i livet. På morgnarna går Lady France upp vid fem-tiden och finner sin egentid – ett måste för att orka med om dagarna.

– De timmarna är så viktiga för mig. För att ge tid åt alla andra måste jag ha min egentid. Som ledare finns det inte så mycket utrymme till en själv och sen är jag också mamma och fru.

Jag tror mycket på struktur. När jag väljer att vara ledig stänger jag av...

Lady France karriär tog fart som strateg och informatör på integrationsavdelning i Alingsås när hon studerade på heltid. Så småningom, efter studierna, sökte hon sig vidare till en chefstjänst i Ludvika.

– Det var så många människor runt omkring mig som pratade om att jag skulle passa som chef. Första gången när jag hörde det så tänkte jag, nej är du galen. Men ju mer jag hörde det desto mer mognade det hos mig, säger Lady France.

Därefter har Lady France jobbat som verksamhetschef inom boendeverksamhet för ensamkommande i Göteborg och enhetschef för både Socialstyrelsen och arbetsmarknadsenheten i Alingsås. Men när Lady France roll i partiet växte och hon tog över gruppledarskapet efter valet 2018 gick det inte längre att kombinera politiken och arbetet som tjänsteman.

– För partiets och uppdraget skull kände jag ett behov att kliva tillbaka från chefsrollen i kommunen. Det är en sak att sitta och fatta beslut om hela kommunbudgeten och sen att som enhetschef leda en verksamhet.

Lady France Mulumba bor idag i Västra Bodarne med sin man och sina tre barn. Hon berättar att om hon ska lämna Alingsås är det för Stockholm, kanske vid pensionen.
Lady France Mulumba bor idag i Västra Bodarne med sin man och sina tre barn. Hon berättar att om hon ska lämna Alingsås är det för Stockholm, kanske vid pensionen. Bild: Falk Matilda (Alingsås Tidning)

Sedan ett år tillbaka jobbar Lady France som verksamhetschef för SOS Barnbyar i Göteborg. En tjänst där hon, kanske för första gången, får utnyttja både sin kunskap från universitetsstudierna och som politiker.

– Det är ett enormt utbyte! Man har liksom hela världen att göra med fastän man jobbar i Göteborg och för regionen. Jag älskar mitt jobb.

Framtiden

Klockan slår eftermiddag och ute i höstkylan börjar det skymma. Vi ska strax lämna caféets varma vrå och jag funderar på vilken vardag som väntar för Lady France hemma i Västra Bodarne. Om hon har schemalagt lugn och ro.

Under intervjun frågar jag om utbrändhet och återhämtning. Om kontrollbehov och framtidsdrömmar. Ämnen som ligger nära men ändå långt bort.

– Jag tror mycket på struktur. När jag väljer att vara ledig stänger jag av allting och det fungerar oftast, säger Lady France och fortsätter:

– I vårt samhälle pratar vi mycket om att återhämta sig och det måste man göra. Jag har full respekt för det. I mitt arbete ser jag att det behövs återhämtning men jag jobbar för att återhämta mig och inte återhämta mig för att jobba. Mitt fokus är på arbetet.

Jag frågar Lady France om hon tycker att hon har lyckats i politiken. ”Jag har väldigt höga krav på mig själv så det är en svår fråga. Allt kan göras bättre och lite till” svarar hon.
Jag frågar Lady France om hon tycker att hon har lyckats i politiken. ”Jag har väldigt höga krav på mig själv så det är en svår fråga. Allt kan göras bättre och lite till” svarar hon. Bild: Falk Matilda (Alingsås Tidning)

Innan sista ordet är sagt frågar jag om Kongo. Hon berättar att hennes mamma nyligen har flyttat tillbaka och planerar att genomföra familjedrömmen att öppna ett barnhem.

– När jag fyllde 40 år hade jag en välgörenhetsfest där vi samlade in pengar. Man kan inte hjälpa alla men man kan hjälpa några barn och ge dem en bättre barndom.

Hon berättar även om sina egna upplevelser sist hon besökte landet för sex år sedan.

– Den resan påverkade mig otroligt mycket. Jag kände mig överkörd och jag är inte känslomässigt redo att åka tillbaka, säger Lady France och fortsätter:

– När jag åker ner nästa gång är det för att hjälpa till. För de barnen jag mötte på barnhemmen… Det slog mig att det hade kunnat vara mina egna barn och det var jättejobbigt! Jag är uppväxt i Kongo och det är grymt att helt plötsligt se det man inte såg när man gick på sin privata skola. Den grymma fattigdomen.