Det har gått ett drygt halvår sedan AT senast pratade med Ewa och Lennart Bremert för en uppföljande artikel om kampen efter covid-19.
Det har gått ett drygt halvår sedan AT senast pratade med Ewa och Lennart Bremert för en uppföljande artikel om kampen efter covid-19. Bild: Totte Vesterlund

Covid-19 tvingar Ewa till tidigare pension

Coronapandemins andra våg sköljer över Sverige. Paret Bremert är fortfarande märkt av den första i våras. Snart går Ewa i pension – två år tidigare än tänkt.
– Jag kände att jag inte orkar längre, säger hon.

ANNONS

Det har gått ett drygt halvår sedan vi senast hördes av.

Smittspridningskurvorna pekade nedåt och hela världen tycktes stå i blom i slutet av maj då jag träffade Ewa och Lennart på altanen till deras hus i Lövekulle för att prata om den långa vägen tillbaka efter covid-19.

Då hade deras kamp för att ta sig tillbaka till vardagen bara börjat.

Paret insjuknade i covid-19 i mitten av april.

Ewa, som har diabetes typ 2, fick ett allvarligare förlopp. Hon lades in på intensivvårdsavdelning och hamnade i respirator.

”Fortfarande problem med mina lungor”

Ewa var sjukskriven i fyra månader. Först i augusti var hon tillbaka på jobbet. Ewa jobbar som personlig assistent. Hon har ett par arbetsveckor kvar innan hon går på semester och i pension som 63-åring, två år tidigare än tänkt.

ANNONS

– Jag mår bra, men jag har fortfarande problem med mina lungor. Det blev jobbigt att andas när vi, i och med nya restriktioner, började jobba med munskydd och visir. Jag har skador på lungorna som gör att jag inte orkar jobba med både och, säger hon och fortsätter:

– Tröttheten har det blivit bättre med, men jag har fortfarande problem med balansen. För en och en halv månad sedan tog jag beslutet att gå i pension i februari. Jag kände att jag inte orkar längre.

Lennart återhämtade sig snabbare än Ewa.

– Jag var inte lika dålig. Sedan har man olika dagar... Jag är inte helt återställd, men det har ändå gått väldigt bra. Dottern hade det förmodligen samtidigt som oss. Hon skjutsade Ewa till sjukhuset. Hon tappade lukt och smak. När hon äter smakar det fortfarande härsket. Lukten är det bättre med, men den är fortfarande inte tillbaka, säger han.

Ewa tillägger:

– Ibland känns det som brandlukt i näsan. Man är torr i näsan och munnen, det är jätteotrevligt. Jag tog upp brandlukten i näsan när jag var upp på Iva och fick se platsen där jag var inlagd. De hörde av sig därifrån och ville att jag skulle komma förbi. Det var ett projekt de hade, att de skulle prata med de som legat inne där.

– När jag berättade om brandlukten tittade de på varandra och skrattade. Jag förstod att jag inte var den första som sagt det. Det var skönt att få se Iva efteråt och få ihop alla tidslinjer. Jag minns inte så mycket från när jag kom in dit eftersom jag var så dålig då.

Samtidigt konstaterar hon:

– Det finns sådana som drabbats mycket mer än vad vi gjorde. Och herregud, jag tyckte att det var så tungt – hur jobbigt måste det inte vara för dem? Det slår annorlunda. Och konstigt.

Hyllar vården: ”De ska ha högre lön”

Paret fortsätter att hylla vården.

– Folk beter sig illa och samlas i grupper och blir sjuka. De stackarna ska ha högre lön. Jag lider med dem. Vårdpersonalen är de stora förlorarna på pandemin. De blir sjuka när de vårdar andra och förlorar pengar på grund av det. Det är bedrövligt. De ska ha pengar från första sekunden de är sjuka när de ställer upp så för andra människor, säger Lennart.

– Jag rekommenderar alla att lyssna på Iva-sjuksköterskan Eveline Jacobson sommarprat i radion, säger Ewa.

De handlar i affären ibland och håller sig undan så mycket som det går nu under den andra vågen.

– Man är orolig för att åka på det en gång till. Man tittar lite snett på folk som går för nära och när man själv råkar gå för nära någon så blir man sur på sig själv. Det går inte att låsa in sig hemma helt och hållet, man får tänka efter vad man sysslar med helt enkelt, säger Lennart.

Den 15 oktober visade ett test att Ewa hade antikroppar.

– Jag vet inte hur länge de finns kvar, säger hon.

”Många har fått sätta livet till i onödan”

I slutet av förra veckan presenterade regeringen och Folkhälsomyndigheten nya hårdare restriktioner.

– Det borde ha kommit mycket tidigare. Man kan inte skylla allt på regeringen, men de kunde ha tagit i hårdare och har misslyckats totalt. Det är bra att det händer någonting nu, men tyvärr är det för sent. Det är redan så många som fått sätta livet till i onödan. Vi får hoppas att folk följer restriktionerna nu när vården går ännu mer på knäa, säger Lennart.

– Så kanske det förhoppningsvis släpper snart, säger Ewa.

LÄS MER:Kampen efter coronaviruset

LÄS MER:Coronadrabbade paret hyllar vården

ANNONS