Idag väntar Sveriges 300 000 familjeskogsägare som förvaltat och tagit ansvar i skogen på regeringens utlovade utredning om Artskyddsförordningen och ersättningen till skogsägare. Vi ser behovet av ett artskydd som är mer rättssäkert för skogsägarna och träffsäker för samhället samtidigt som den biologiska mångfalden utvecklas.
LRF:s rapport ”Artskyddet och skogen” visar på 2 miljoner hektar skog kan tvingas undantas från skogsbruk, enbart till följd av fem bedömda arter. Den årliga kostnaden för att ersätta skogsägarna vid en sådan tillämpning skulle vara cirka 10 miljarder kronor. En summa som inte tar med den samhällsekonomiska effekten av minskat skogsbruk i form av förlorade skatteintäkter och färre arbetstillfällen.
I rapporten lyfter vi konkreta förslag på hur artskyddsförordningen och problemet med den kan lösas. Vi anser att nya skyddsformer behöver utvecklas, dessa behöver vara tidsbegränsade och regleringen bör kunna begränsas till vad som krävs för den aktuella artens behov. Sverige behöver en ersättningsrätt som gör att skogsägare inte missgynnas ekonomiskt av att ha fridlysta arter på sin mark.
Att skydda individer av arter eller individernas miljöer, art för art där de finns nu, är inte en effektiv naturvård. I Sverige har vi hittills betydligt effektivare skyddat arterna genom formellt skydd, frivilliga avsättningar, generell hänsyn och att lågproduktiv skog undantas från skogsbruk. Vi får då mer gammal skog, död ved, grova lövträd och lövträdsdominerad skog. Vi ser också en positiv trend bland skogens fåglar.
Samtidigt saknar artskyddet stöd hos svenska folket. Det visar en färsk opinionsundersökning. 72 procent av svenska folket anser att statens resurser ska läggas på områden som har högst naturvärden. 74 procent anser att staten ska ersätta skogsägare som inte får avverka sin skog till följd av höga naturvärden.
Sofia Karlsson
Gustav Bäckström
LRF Västra Götaland