Behövs gemensam förståelse om hemmasittande barn

Jag är den förälder som under pseudonymen ”Anna” intervjuades i en artikel som publicerades i AT den 13:e februari 2023. Efter att ha läst ansvariga politikers och tjänstepersoners svar vill jag efterfråga en dialog om kommunens arbete med barn som kallas ”hemmasittare”.

ANNONS
|

Min uppfattning är att visionen om en likvärdig grundskola långt ifrån nås med nuvarande arbetssätt. Jag har det senaste året blivit beklämd av alla föräldrar som beskriver liknande erfarenheter av att bli misstänkliggjorda och av skolverksamheter som saknar resurser att anpassa sina verksamheter utifrån barnens behov.

Orsakerna bakom problematisk skolfrånvaro är komplexa. Jag förväntar mig därför inte några enkla lösningar. Men de svar som ansvariga ger i AT tycker jag ändå är otillfredsställande.

Jag finner det oroväckande att det tycks finnas skillnader mellan föräldrarnas och de ansvarigas problemförståelse. Jag gissar att många föräldrar reagerar på formuleringen ”Det viktigaste måste vara hur vi får tillbaka barnen till skolan och en robot cementerar ett förhållningssätt att sätta barnen hemma”.

ANNONS

Det allra viktigaste för föräldrar är sannolikt inte är att ”barnen kommer tillbaka till skolan”. I alla fall för mig är det viktigaste att barnet ens ska vilja leva. Nästa punkt på önskelistan är en skolverksamhet som anpassas utifrån barnets behov och möjliggör utveckling och lärande. Här tycks finnas en skillnad i hur vi tänker: antingen lägger vi problemet i den omgivande miljön eller så lägger vi det hos individen.

Det svåra för en skolförvaltning är ju att om de tog på allvar vad skolmiljön gör med många av barnen skulle det innebära insikter om behov av resursförstärkningar. Min farhåga är att eftersom det av olika skäl inte bedöms möjligt att tillskjuta resurser så hanteras problemet som om det låg hos individen. Det är här föräldrarnas berättelser blir logiska. Skolan kan inte möta våra ”orimliga” krav vilket gör oss till själva problemet för skolan.

För kommuner är en bortprioritering av barnens skolmiljö en kortsiktig besparing med stora risker. Ty de barn och unga som inte klarar skolan riskerar att i en inte allt för avlägsen framtid belasta andra delar av den kommunala budgeten.

Jag efterfrågar en mer gemensam problemförståelse. För att nå dit behöver politiker och skolförvaltning i Alingsås bjuda in de föräldrar som berörs och lyssna till deras röster. Annars kommer skolverksamheten aldrig kunna arbeta klokt med denna utmaning.

”Anna”

LÄS MER:Familj lämnar Alingsås – kritik mot hantering av hemmasittare

LÄS MER:Familj lämnar Alingsås – kritik mot hantering av hemmasittare

LÄS MER:Utlys barnnödläge i Alingsås!

ANNONS