Denne "okände" välgörare har med tiden blivit en av våra viktigaste jultraditioner. Frågan är om han inte snart konkurrerar ut Disneys Anka.
Traditioner kommer och går. Men har inte denna julens sedvänja slutligen assimilerats in i det svenska julfirande på ett sådant sätt att den idag är att betrakta som en del av det svenska kulturarvet med dess sensmoral som en del av den svenska nationalkaraktären: Omsorgen om de fattiga och utsatta?
Men tänk om vår uppskattning av Karl-Bertil Jonsson bara är ett enda stort hyckleri? Tänk om vår nationalkaraktär snarare är att likna vid Tyko Jonssons egofixerade snålhet samtidigt som vi i våra varma stugor sitter dästa av julmat och hyllar denne rikemanssons ädla handlingar?
Är det inte istället Tyko Jonssons stämma vi hör när det idag ropas på tiggeriförbud: "Rensa våra gator från dessa samhällets olycksbarn så att vi i lugn och ro kan gå till våra köpcentrum och inhandla vår julmat och våra exklusiva julklappar. Vi vill kunna njuta av Karl-Bertil Jonssons jul utan några störande moment som tiggare på våra gator."
Bevara Sverige svenskt! Men svensk kultur är inte Tyko Jonsson. Svensk kultur och nationalkaraktär är Karl-Bertil Jonsson. Låt oss bevara den kulturen!
Michael Nyman